Kortio tipsar

Ränta- snabbguiden om olika räntor!

Kortio
2019-01-04

Nedan är en snabbkurs för dig som vill få bättre koll på dina lån och krediter genom att lära dig allt om räntor och dess möjligheter.

Räntan

Ränta kan beskrivas som priset på att låna pengar för låntagare. För sparare är räntan istället den avkastning som ges till de som lånar ut pengar. Räntan sätts av långivarna själva men räntesatsen påverkas av marknadsräntor och av hur säkert långivaren tycker att det är att låna ut pengar till dig.

Nominell ränta

Nominella räntan för konsumentkrediter är den grundläggande räntan du betalar och bör räknas på ett år. Den kallas även för årsränta och är den procentuella räntan som du betalar per år utan att inkludera eventuella avgifter. Ofta tillkommer avgifter på krediter såsom uppläggningsavgift, avi- eller administrationsavgifter, därför är det viktigt att kolla upp eventuella dolda kostnader när du jämför räntor och lånevillkor. På grund av dessa olika kostnader togs den effektiva räntan fram som ett tydligare exempel för konsumenter. Det är alltså den effektiva räntan du ska titta på när du väljer mellan tex lån.

Effektiv ränta

Enkelt uttryckt kan man säga att effektiv ränta är ett jämförelsepris för konsumentkrediter. Det är en sammanräkning av räntor och avgifter för lån uttryckt i en procentsats. Ett lån kan till exempel ha en låg nominell ränta (årsränta) men höga avgifter som gör att det ändå blir dyrare än ett lån med högre nomoinell ränta. För effektiv ränta är avgifter du måste betala inräknade som t.ex aviavgift, årsavgift och uppläggningsavgift av delbetalningen. Effektiv ränta är alltså ett bättre verktyg att använda när du jämför olika konsumentkrediter.

Det är viktigt att komma ihåg att den effektiva räntan inte berättar exakt hur mycket ditt lån kommer att kosta dig. En del långivare erbjuder exempelvis årsavgiften gratis. Då blir den effektiva räntan lägre det första året, men stiger snabbt andra året när avgiften läggs på igen. Det är därför bra att räkna på lånets totala kostnad från att lånet ges ut tills det beräknas vara återbetalt.

När det gäller kreditkort måste alla kort tydligt visa ett exempel av den effektiva räntan och hur den har räknats ut för konsumenten. Däremot finns det ingen riktig standard för vilket belopp eller antal betalningsfria dagar som ska anges i exemplet. Men normalt sett använder sig kortutgivarna av ett belopp om 10 000-20 000 kr som ska betalas av på 12 månader.

Ränta på ränta

När man räknar på effektiv ränta för sparande inkluderar man ofta ränta på ränta effekten, det vill säga att man räknar på att räntan som ges ut återinvesteras, vilket gör att den effektiva räntan blir högre än om man skulle plocka ut avkastningen. När ränta betalas ut får du sedan ränta på föregående avkastning/ränta (om avkastningen inte plockats ut från kontot). Det blir en växande effekt som gör att ditt sparande accelererar. Processen kan liknas vid att rulla en snöboll, bollen blir större snabbare ju längre du rullar, på samma sätt är ränta på ränta en snöbollseffekt.

Räntan på kreditkort

När man betalar med kreditkort samlas månadens alla inköp på en faktura varje månad. Kreditkort har en räntefri återbetalningsperiod på fakturan som sträcker sig från en månad upp till 60 dagar. De flesta kreditkort erbjuder delbetalning, då kan man skjuta upp delar av betalningen. Det tillkommer då löpande kreditränta och eventuella avgifter på beloppet som inte betalats inom den räntefria perioden.

Kreditkort bör inte användas som lån alltför ofta eftersom kreditränta ofta är högre än ett privatlån. Det är därför ekonomiskt att alltid ta för vana att betala hela fakturan inom den räntefria perioden. Betalas däremot kreditfakturan inom den räntefria perioden kan kreditkort föra med sig ekonomiska fördelar som bonusar, försäkringar och rabatter. Ett tips är att sätta en kreditgr��ns som säkerställer att du inte förköper dig och kan betala i tid.

Årsränta vs månadsränta

När långivare pratar om årsränta syftar de ofta till den nominella räntan. Det vill säga den procentuella räntan per år utan att inkludera eventuella avgifter. Ofta betalas ränta på krediter och privatlån varje månad alternativt kvartalsvis. Det är viktigt att veta vilken intervall och bindningstid som avtalen syftar till då detta påverkar totalkostnaden. Fler inbetalningar per år ger högre ränta.

Hur beräknar jag månadsränta?

För lån beräknas månadsräntan enligt följande formel,

Resterande skuld x Årliga Räntan= Den totala Räntan att betala för ett år i kronor

Du delar sedan den totala Räntan med 12 månader för att få räntan för en månad.

Räkneexempel:

10 000 kr skuld x 13,9% ränta= 1390 kr betala i ränta för ett år

1390 kr/ 12 månader= 115,83 kr i månadsränta

För kreditkort gäller följande:

För att få fram månadsräntan delar du årsräntan på 12 månader. Tex har ett kort en årsränta på 13,40% så är månadsräntan 1,12%. Det bygger på att du betalar av en skuld under 12 månader, utan uppehåll, med 12 avbetalningar.

Rak amortering eller annuitetslån?

Rak amortering eller annuitetslån? Vid rak amortering amorteras samma belopp varje månad. Det innebär att räntekostnaden är högre vid de första utbetalningarna men minskar allt eftersom lånet amorteras av. Vid annuitetslån betalas samma summa varje månad, en större del av summan är därför ränta i början, andelen ränta sjunker men andelen amortering höjs. Fördelen med annuitetslån är att låntagaren kan planera sin ekonomi med samma utgift varje månad. Fördelen med rak amortering är att totalkostnaden för lånet ofta blir lägre.

Räntan för blancolån?

Blancolån ges utan att banken får en säkerhet och är ett lån avsett för konsumtion. Blancolån har ofta en högre ränta än exempelvis bolån eller fordonslån eftersom banken då har en säkerhet i form av fastighet eller fordon. Blancolån kan också benämnas som konsumtionslån eller privatlån. Kortio erbjuder kunder att jämföra ränta mellan olika banker här

Ränta vid delbetalning/avbetalning

Idag går det att delbetala kostnaden för många köp med ditt kreditkort. Du vet oftast i förväg din ränta, möjligheter till räntefria månader eller aviavgifter på kortet vilket är en trygghet.

Du ges även möjlighet i flera kedjor att köpa hemelektronik och möbler på avbetalning. Det gäller dock att se upp om du delbetalar produkter. En del försäljare erbjuder räntefri delbetalning under en viss tidsperiod, men om inte beloppet är återbetalt inom den räntefria perioden kan det tillkomma höga dröjsmålsräntor och långa avbetalningsplaner. Måste man dela upp kostnaden för en produkt eller tjänst och kreditgränsen på kortet är för låg, då kan det vara bättre att se över alternativkostnaden för att ta ett privatlån.

Rörlig eller fast ränta?

Vid fast ränta bestäms det vid avtalet vilken ränta som gäller under hela räntebindnings perioden och räntan är konstant för varje inbetalning. Vid rörlig ränta kan räntesatsen förändras i och med förändringar för räntemarknaden. Det är vanligast att konsumentkrediter och privatlån erbjuder rörlig ränta. Större lån som bolån har ofta fast ränta som ett alternativ. Den rörliga räntan har ofta en bindningstid på minst tre månader, men det kan variera.

Räntehöjning

Även om det är långivaren som bestämmer sin ränta finns det regler och avtal för hur banken får ändra sina rörliga räntor. Långivaren är skyldig att informera låntagare om ränteförändringar och räntehöjningar och avgifter får bara göras med syfte att täcka ökade kostnader för långivaren. Det måste finnas giltiga skäl för att höja räntan och avgifter. Sådana skäl kan vara ökade upplåningskostnader till följd av kreditpolitiska beslut, höjd reporänta eller andra höjda marknadskostnader som inte gick att förutse när avtalet ingicks.

Realränta

Den nominella räntan är avtalad men realränta tar även hänsyn till inflationen. Inflation innebär den generella prishöjningen och talar om dina pengars köpkraft. Går inflationen upp kan du köpa mindre varor och tjänster för dina pengar. Realränta räknas ut genom att räkna bort inflationen. Eftersom inflation inte går att förutbestämma är realränta något som långivare sällan räknar på.

Reporänta

För att styra framtida inflation används reporänta. Reporäntan bestämmer Riksbanken i Sverige och den kan man säga är gas och broms i samhällsekonomin. Är förväntningarna att inflationen kommer att öka för mycket kan riksbanken höja reporäntan för att kyla ner ekonomi. Tvärtom så kan Riksbanken sänka reporäntan för att få ner marknadsräntor och få igång bla investeringar och konsumtion.