Sveriges betalningslandskap har genomgått en omfattande digitalisering, vilket framgår av en ny rapport från Riksbanken. Enligt rapporten genomförs numera merparten av alla betalningar digitalt, medan användningen av kontanter har sjunkit kraftigt. Endast en av tio transaktioner i fysiska butiker sker med kontanter. Bland småföretagen är det cirka 70 procent som fortfarande accepterar kontanter.
Den digitala trenden tog fart efter pandemin
Digitaliseringen av betalningsmarknaden accelererade ytterligare under pandemin, vilket ökade efterfrågan på enkla och snabba betalningsmetoder. Sverige, tillsammans med Norge, har nu den lägsta andelen kontanter i omlopp i relation till BNP.
Kortbetalningar är det vanligaste betalsättet
Kortbetalningar är det dominerande betalningssättet i Sverige och används oftast vid köp i fysiska butiker. Enligt rapporten föredrar majoriteten av svenskarna att betala med debetkort, tätt följt av Swish.
För småföretag inom detaljhandeln är kortbetalningar ofta det mest attraktiva alternativet av flera skäl:
- Enkelhet och snabbhet - kunder kan betala smidigt utan onödiga hinder.
- Minskad administrativ hantering - transaktionerna är automatiserade och kräver minimalt med manuell insats.
- Snabbare likviditet - pengarna når företaget snabbare än vid fakturabetalningar, vilket förbättrar kassaflödet.
Mobilbetalningar ökar kraftigt
Mobilbetalningar har sett en kraftig ökning de senaste åren, och fler svenskar än någonsin väljer att använda mobilen för att genomföra köp i butik. Enligt undersökningen betalar nu 51 % av svenskarna med mobilen när alternativet finns, vilket innebär en ökning på 10 procentenheter på bara ett år.
Bland de mest använda mobilbetalningstjänsterna i Sverige dominerar Apple Pay som används av 50 % av de som använder mobilbetalningar. Därefter kommer Swish som står för 20 % av mobilbetalningar och Samsung Pay med 10 %.
Swish har blivit mer populärt
Swish var från början en betalningslösning för privatpersoner men har utvecklats till att bli en integrerad del av Sveriges betalningsinfrastruktur, även för företag och offentliga aktörer. Vid slutet av 2024 hade 345 000 företag och 9 miljoner privatpersoner anslutit sig till tjänsten.
I december 2024 lanserades möjligheten att koppla swish till kreditkort, på samma sätt som kreditkort kan kopplas till Apple Pay och Google Pay.
Konsekvenser av minskad kontantanvändning
Den drastiska minskningen av kontantanvändning har lett till både utmaningar och nya behov för olika grupper i samhället.
- Endast 10 % av köp i butik sker med kontanter.
- Kontantuttag minskar stadigt, både i antal transaktioner och totalt uttaget belopp.
- Flera företag har slutat ta emot kontanter, främst på grund av säkerhetsrisker och de ökade kostnaderna för kontanthantering.
Även om kontantanvändningen minskar, finns det fortfarande tillfällen då efterfrågan på kontanter ökar. Till exempel har många valt att ta ut kontanter som en säkerhetsåtgärd vid krisberedskapsövningar och i osäkra tider, som efter Rysslands invasion av Ukraina.
Samtidigt har Riksbanken sett ett allt större behov av att kunna genomföra kortbetalningar även när el- eller datanätet ligger nere. Målet är att detta ska vara möjligt vid köp av livsnödvändiga varor senast 2026, så att människor kan handla mat, mediciner och drivmedel även under störningar.
Flera nordiska och baltiska länder har redan infört offlinebetalningar för att stärka tryggheten i betalningssystemet. På så sätt kan invånare fortsätta att betala smidigt även när den digitala infrastrukturen sviktar.
Stefan Bengtsson har en civilekonomexamen i grunden och har därefter jobbat med ekonomi i många år. Med sin breda kunskap och erfarenhet är han en viktig tillgång för Kortio.
