Chargeback

Skillnad på retur och chargeback

En retur betalas ut av den butik där produkten/tjänsten köptes. Det kan exempelvis ske inom tiden för öppet köp. Varan lämnas då tillbaka varpå pengarna återförs till bankkonto eller kortkonto. Ett liknande förvarande sker vid retur efter felaktig varuleverans eller om varan var trasig vid leverans. Om handlaren vägrar återbetalning behöver ansökan om chargeback ske.  

En chargeback betalas ut av kortutgivande bank. I jämförelse mot retur är denna process betydligt längre då det krävs dokumentation och bevis på att det verkligen handlar om en felaktig transaktion. Det sker exempelvis vid bedrägerier eller om E-butiken vägrar återbetalning efter att konsumenten ansökt om detta.  

Både på debet- och kreditkort

Ansökan om chargeback kan ske på både debet- och kreditkort. Med ett kortinköp som skett med ett debetkort har pengarna dragits från kontot och ansökan gäller för att få tillbaka denna summa.

Med kreditkort samlas alla månadens inköp på en faktura. Har inte denna faktura betalats sker ansökan om att få en specifik transaktion struken och att därmed ett lägre fakturabelopp behöver betalas. 

Första steget – Kortreklamation

En konsument som anser sig ha rätt att få tillbaka pengar från en kortutgivande bank genomför en kortreklamation. Reklamation sker enklast via bankens hemsida och vilka dokument som behöver bifogas beror på vilken slags transaktion det är som ska bestridas. Anses transaktionen vara bedrägeri ska exempelvis polisanmälan bifogas och kortet spärras. Det behövs däremot inte om reklamationen gäller dubbeldebitering från en butik som vägrar att återbetala felaktigt belopp. 

Så fungerar chargeback

1. Ansökan skickas in till banken – Det kan exempelvis vara Swedbank förutsatt att köpet har genomförts med kort från denna bank. 
2. Banken granskar ansökan – Aktuell bank kommer nu att kontrollera att ansökan är fullständig och relevant utifrån olika kriterier. 
3. Kortnätverket får ansökan – Kortnätverk, som exempelvis Visa eller Mastercard, får förfrågan om chargeback från banken. Nätverket kommer kontakta butikens bank dit pengarna betalades vid kortbetalning. 
4. Banken debiterar handlaren – Banken drar vid detta tillfälle den aktuella summan från handlarens bankkonto. Handlaren får även en Notification of Chargeback (NoC) som anger att ärendet har påbörjats. 
5. Handlaren bestrider (eventuellt) kravet – Det är inte självklart att handlaren har samma åsikt som kortinnehavaren. De har därför nu möjligheten att skicka in dokument som påvisar att chargeback inte bör ske. Det kan exempelvis vara bevis på beställningar och betalningar. 
6. Banken tar beslut – Utifrån de underlag som banken nu har tillgång till tar de beslut om att charback ska, eller inte ska, genomföras. Återbetalning sker nu till:

• Handlaren – Detta utifrån att kortinnehavaren inte anses ha rätt i sin begäran
• Kortinnehavaren – Detta utifrån att kortinnehavaren har rätt i sin begäran

1. Överklagan – Skulle banken inte hålla med om handlarens invändningar kan beslutet bestridas. Hittas inte en lösning efter detta kan ärendet avgöras av en skiljedom. På grund av höga kostnader dras sällan ärenden dit. 

Vanliga orsaker till chargeback

Några av de vanligaste orsakerna till att ansökan om chargeback sker är följande:

Bedrägeri

En bedräglig transaktion kan exempelvis uppstå om en obehörig person kommer över kort eller kortuppgifter. I detta fall bör både polisanmälan genomföras samt kortet direkt spärras. Ett exempel på hur bedrägeri kan fastställas är att kortinnehavaren kan bevisa att personen inte varit på den ort där transaktionen genomfördes. 

”Friendly Fraud”

Kortbedrägerier kan även utföras av kortinnehavaren. Det kan exempelvis innebära att kortköp genomförs varpå sedan ansökan om chargeback sker. Detta i ett försök att få tillbaka pengarna för inköpet. Enligt Mastercard är det däremot vanligaste att kortinnehavaren inte känner igen en transaktion på sitt konto och ansöker om att få tillbaka pengarna på grund av detta. Det visar sig sedan vad som köpts varpå begäran dras tillbaka. 

Dubbel- eller feldebitering

Om det uppstått problem vid kortbetalningen finns en risk för dubbeldebitering eller feldebitering. Det innebär därmed att kortinnehavaren har genomfört betalningen men att felaktigt summa dragits från kontot. I detta fall ska först butiken kontaktas innan en ansökan sker till banken. 

Konsumenttvist

Om en E-butik levererar felaktig vara, eller om den är trasig vid leverans, ska först E-butiken kontaktas och en lösning försöka hittas. Kommer inte konsumenten och E-butiken överens kan ansökan om chargeback ske. Detsamma gäller om E-butiken inte svarar på de kontaktförsök som konsumenten genomfört. 

Flygbolagskonkurs

Vid kortbetalningar med kreditkort har säljaren samt kortutgivande bank lika stort ansvar för att produkt/tjänst blir levererad till köparen. Det innebär i praktiken att chargeback kan krävas av banken i det fall som flygbolaget går i konkurs och därmed inte kan leverera den produkt (flygresa) som kortet använts för betalning för. 

Läs en fullständig guide över hur kortreklamation sker här.