Kortbetalning är sedan länge det absolut vanligaste sättet att betala på i Sverige, och dra eller blippa kortet är något de flesta gör utan någon vidare eftertanke. Men var är det egentligen som händer vid en kortbetalning? Här reder vi ut begreppen.

Vad är en kortbetalning?

En kortbetalning är helt enkelt en betalning som sker med ett kort; antingen ett fysiskt plastkort eller ett digitalt kort. En kortbetalning kan göras på flera olika sätt, och involvera olika tekniker:

  • Chip – alla kort är utrustade med ett litet chip som innehåller information som läses av när kortet sätts in i en kortläsare och kortinnehavaren godkänner med sin PIN-kod.
  • Magnetremsa – kortets information kan även läsas av genom att kortets magnetremsa dras genom en läsare vartefter kortinnehavaren godkänner med PIN eller signatur.
  • Kontaktlös betalning (blipp) – kortets information skickas med NFC (Near Field Communication) genom att kortet hålls nära terminalen. I Sverige behöver transaktionen godkännas PIN-kod om köpet är påöver 400 kronor.
  • Mobila betalningar – kortinformationen är lagrad digitalt i en mobil plånbok som Apple Pay eller Google Pay och skickas med NFC, på samma sätt som vid kontaktlös betalning. Köpet godkänns i mobilen med kod, ansiktsigenkänning eller fingeravtrycksläsare.
  • Online – kortnummer, utgångsdatum och CVV-kod anges manuellt. Ofta krävs också 3D Secure-verifiering  med till exempel BankID eller engångskod via SMS.

Vilken typ av kortbetalning är säkrast?

Kortbetalningar är idag betydligt säkrare än förr då magnetremsa var det vanligaste tillvägagångssättet. Chip är mycket säkrare än magnetremsa, och kontaktlös betalning, där kortinformationen krypteras, är ännu säkrare och omöjliggör skimming. Säkerheten vid onlineköp har också förbättrats genom att tvåstegsverifiering via 3D Secure (som "Verified by Visa" eller "Mastercard Identity Check") införts.

Det här händer vid en kortbetalning

  • Att betala med kort är enkelt och går på någon sekund. Egentligen är betalningen dock en ganska avancerad process som involverar många olika aktörer:
  • Kortinnehavaren – den som har kortet och som ska köpa något för sina pengar.
  • Handlaren – det företag som ska ta emot betalningen.
  • Kortutgivaren – den bank som givit ut kortet.
  • Kortinlösaren – den finansiella institutionen som processar korttransaktionen. Tar ofta hjälp av en extern mjukvara som kallas auktorisationsväxel för att hantera delar av processen.
  • Kortnätverket – företaget som ansvarar för den infrastrukturen som kopplar ihop alla inblandade aktörer, tex Visa eller Mastercard.

Vissa aktörer hanterar flera steg i kedjan, som till exempel Klarna eller Zettle. Dessa brukar kallas för Payment Providers.

Kortbetalningen steg för steg

1. Kortuppgifterna delas

En korttransaktion inleds med att kortinnehavaren delar sina kortuppgifter med kortinlösaren. Detta ske automatiskt vid fysiska köp genom att du drar, blippar eller sätter in kortet i terminalen, eller genom att du manuellt eller via en mobil plånbok fyller i kortuppgifterna vid ett onlineköp.

2. Autentisering

Nästa steg är att handlaren kontrollerar att kortet är giltigt och att den person som försöker använda det också är kortinnehavaren. Detta görs genom en process som kallas för autentisering och sker helt automatiskt genom att kortinlösaren skickar kortuppgifterna till kortnätverket som sedan verifierar med kortutgivaren att kortet är giltigt. Om något inte stämmer nekas köpet.  

Vid köp i fysisk butik verifieras identiteten med PIN-koden och det antas att den som har rätt pinkod också är kortinnehavaren. Om du inte har PIN-kod är det dock möjligt för handlaren att göra verifieringen manuellt genom att kontrollera kortinnehavarens ID. Vid onlineköp används i stället säkerhetsprotokollet 3D Secure för att verifiera identiteten på kortinnehavaren.

3. Auktorisering

Nästa steg i processen är att kontrollera att det finns tillräckligt med pengar (eller kreditutrymme) på kortet för att kunna godkänna köpet. Detta sker på samma automatiska sätt som autentiseringen men kortutgivaren kontrollerar nu saldot på kortet och reserverar beloppet för köpet (en så kallad ”capture”).

4. Avstämning

I slutet av dagen gör handlaren ett dagsavslut vilket innebär att alla transaktioner sammanställs och skickas till kortinlösaren. Inlösaren sammanställer i sin tur alla dagsavslut till ett så kallat ”clearing record” som skickas till kortnätverket. Kortnätverket kan sedan genom att sammanställa alla clearing records räkna ut hur mycket pengar som ska betalas ut till respektive inlösare. Pengarna betalas sedan ut genom en så kallad avstämning vartefter inlösarna betalar ut pengarna till handlarnas respektive bankkonton. Vanligtvis sker detta med en dags fördröjning.

Vad innebär det att beloppet är "reserverat"?

När du gör en kortbetalning händer det att beloppet först reserveras innan det dras från kontot. Det betyder att pengarna är låsta på ditt konto men att transaktionen inte är helt klar och att pengarna därmed inte dragits från kontot. Reservationen försvinner när säljaren slutför transaktionen, vilket ibland kan ta några dagar. Det brukar till exempel ta längre tid om transaktionen är i en annan valuta. Om transaktionen inte genomförs släpps reservationen och pengarna blir tillgängliga igen.

Varför fungerar inte kortet?

Att kortet helt plötsligt inte funkar är för många en mardröm. Det är lätt att bli stressad när kön bakom en växer och man känner de dömande blickarna från de andra kunderna. Att ett köp inte går igenom behöver dock inte bero på att det inte finns tillräckligt med pengar på kortet utan det kan ha en rad andra anledningar:

  • Region eller onlinespärrar – många kort har förinställda säkerhetsspärrar som till exempel gör att kortet inte kan användas utanför Europa eller för onlineköp. Kontrollera om ditt kort har begränsningar och ändra dessa i kortappen eller på mina sidor.
  • Du har angett fel uppgifter – en vanlig anledning till problem med kortbetalningar är att du angett fel pinkod eller kort och cvc-nummer om du handlar på nätet. Har du angett fel pinkod tre gånger kan kortet också ha spärrats. I  så fall måste du kontakta banken för att få ett nytt kort.
  • Kortet har gått ut – om giltighetsdatumet för kortet har passerats slutar det fungera och du måste beställa ett nytt.
  • Problem med magnetremsa eller chip – för att betalningar där du drar eller stoppar in kortet i en terminal ska fungera krävs att chip eller magnetremsa går att läsa. Är dessa smutsiga eller slitna kan kortet sluta fungera. Prova att torka av kortet och gör ett nytt försök.
  • Tekniska problem – för att en kortbetalning ska gå igenom krävs att flera olika system kommunicerar med varandra. Det händer att uppkopplingen är för dålig för att detta ska fungera, eller att ett system helt enkelt ligger nere. Det kan också uppstå tekniska problem i själva kortläsaren som omöjliggör betalningar.

Därför går det inte alltid att blippa

För att man ska kunna blippa kortet krävs att både kortet och kortterminalen har stöd för kontaktlösa betalningar (NFC). Det är ännu inte alla kort och terminaler som har detta. Det finns också vissa säkerhetsrelaterade begränsningar som avgör om man kan blippa eller inte. I Sverige måste man slå koden vid köp över 400 kronor och de flesta kort har också ett krav på att man efter ett visst antal kontaktlösa betalningar måste sätta in kortet i terminalen.

Malin Lundin

Malin Lundin har en lång bakgrund som ekonomijournalist och arbetar bland annat som redaktör på Kortio. Hon brinner för att hjälpa andra fatta bättre ekonomiska beslut genom att granska, analysera och förmedla komplex information på ett lättförståeligt sätt.

Publicerad: 2025-04-17