Kortbetalning är sedan länge det absolut vanligaste sättet att betala på i Sverige, och dra eller blippa kortet är något de flesta gör utan någon vidare eftertanke. Men var är det egentligen som händer vid en kortbetalning? Här reder vi ut begreppen.
En kortbetalning är helt enkelt en betalning som sker med ett kort; antingen ett fysiskt plastkort eller ett digitalt kort. En kortbetalning kan göras på flera olika sätt, och involvera olika tekniker:
Kortbetalningar är idag betydligt säkrare än förr då magnetremsa var det vanligaste tillvägagångssättet. Chip är mycket säkrare än magnetremsa, och kontaktlös betalning, där kortinformationen krypteras, är ännu säkrare och omöjliggör skimming. Säkerheten vid onlineköp har också förbättrats genom att tvåstegsverifiering via 3D Secure (som "Verified by Visa" eller "Mastercard Identity Check") införts.
Vissa aktörer hanterar flera steg i kedjan, som till exempel Klarna eller Zettle. Dessa brukar kallas för Payment Providers.
En korttransaktion inleds med att kortinnehavaren delar sina kortuppgifter med kortinlösaren. Detta ske automatiskt vid fysiska köp genom att du drar, blippar eller sätter in kortet i terminalen, eller genom att du manuellt eller via en mobil plånbok fyller i kortuppgifterna vid ett onlineköp.
Nästa steg är att handlaren kontrollerar att kortet är giltigt och att den person som försöker använda det också är kortinnehavaren. Detta görs genom en process som kallas för autentisering och sker helt automatiskt genom att kortinlösaren skickar kortuppgifterna till kortnätverket som sedan verifierar med kortutgivaren att kortet är giltigt. Om något inte stämmer nekas köpet.
Vid köp i fysisk butik verifieras identiteten med PIN-koden och det antas att den som har rätt pinkod också är kortinnehavaren. Om du inte har PIN-kod är det dock möjligt för handlaren att göra verifieringen manuellt genom att kontrollera kortinnehavarens ID. Vid onlineköp används i stället säkerhetsprotokollet 3D Secure för att verifiera identiteten på kortinnehavaren.
Nästa steg i processen är att kontrollera att det finns tillräckligt med pengar (eller kreditutrymme) på kortet för att kunna godkänna köpet. Detta sker på samma automatiska sätt som autentiseringen men kortutgivaren kontrollerar nu saldot på kortet och reserverar beloppet för köpet (en så kallad ”capture”).
I slutet av dagen gör handlaren ett dagsavslut vilket innebär att alla transaktioner sammanställs och skickas till kortinlösaren. Inlösaren sammanställer i sin tur alla dagsavslut till ett så kallat ”clearing record” som skickas till kortnätverket. Kortnätverket kan sedan genom att sammanställa alla clearing records räkna ut hur mycket pengar som ska betalas ut till respektive inlösare. Pengarna betalas sedan ut genom en så kallad avstämning vartefter inlösarna betalar ut pengarna till handlarnas respektive bankkonton. Vanligtvis sker detta med en dags fördröjning.
När du gör en kortbetalning händer det att beloppet först reserveras innan det dras från kontot. Det betyder att pengarna är låsta på ditt konto men att transaktionen inte är helt klar och att pengarna därmed inte dragits från kontot. Reservationen försvinner när säljaren slutför transaktionen, vilket ibland kan ta några dagar. Det brukar till exempel ta längre tid om transaktionen är i en annan valuta. Om transaktionen inte genomförs släpps reservationen och pengarna blir tillgängliga igen.
Att kortet helt plötsligt inte funkar är för många en mardröm. Det är lätt att bli stressad när kön bakom en växer och man känner de dömande blickarna från de andra kunderna. Att ett köp inte går igenom behöver dock inte bero på att det inte finns tillräckligt med pengar på kortet utan det kan ha en rad andra anledningar:
För att man ska kunna blippa kortet krävs att både kortet och kortterminalen har stöd för kontaktlösa betalningar (NFC). Det är ännu inte alla kort och terminaler som har detta. Det finns också vissa säkerhetsrelaterade begränsningar som avgör om man kan blippa eller inte. I Sverige måste man slå koden vid köp över 400 kronor och de flesta kort har också ett krav på att man efter ett visst antal kontaktlösa betalningar måste sätta in kortet i terminalen.
Malin Lundin har en lång bakgrund som ekonomijournalist och arbetar bland annat som redaktör på Kortio. Hon brinner för att hjälpa andra fatta bättre ekonomiska beslut genom att granska, analysera och förmedla komplex information på ett lättförståeligt sätt.