Blivit ID-kapad? Så här gör du!

Vad innebär ID-kapning?

ID-kapning innebär att någon använder sig av din identitet utan ditt godkännande för att ansöka om krediter, skaffa kreditkort eller köper saker på kredit med dina personuppgifter. Bedragaren kan beställa saker på nätet som hamnar på ett utlämningsställe där personen sen hämtar ut varorna med falskt identitetskort. Det förekommer även att bedragare gör adressändring hos Skatteverket så att de kan få beställda varor i ditt namn till en annan adress.

ID-kapning kan även innebära att en bedragaren kommit åt lösenord till dina sociala medier och t.ex. skickar ut meddelande till dina Facebook-vänner om att du är i nöd och behöver pengar fort.

För betalkort finns även en annan typ av bedrägeri som heter skimming. Det innebär att en bedragare har kopierat informationen som finns i kortets magnetremsa och skapar sig en kopia av kortet. Numera har alla nya kreditkort och kortterminaler chip där informationen är krypterad, detta gör det betydligt svårare att komma åt kortinformationen.

Så ska du göra om du blivit ID-kapad

Om du misstänker att du har blivit ID-kapad ska du först och främst polisanmäla, du kan antingen ringa polisens nationella telefonnummer (114 14) eller besöka din lokala polisstation och berätta vad som har hänt.

Ta därefter kontakt med banken eller kreditgivaren som bedrägaren har försökt att ansöka om kredit hos. Gör det så fort som möjligt, ju snabbare du agerar desto mindre risk är det att du blir av med några pengar. Om någon har försökt att skaffa ett kreditkort i ditt namn står det vilket företag som har begärt kreditprövningen på omfrågandekopian från UC.

Har du fått en faktura som du inte känner igen som du misstänker har med ett bedrägeri att göra ska du direkt bestrida fakturan och berätta vad som har hänt. Har du inte beställt något ska du inte heller behöva betala. Bestrider du en faktura hamnar “bevisbördan” istället hos företaget som visar på att du faktiskt har handlat från dem.

Kortio gör aldrig någon kreditupplysning på dig då vi inte ger ut några kreditkort, webbplatsen är en förmedlingstjänst och ingen kortutgivare. 

Så minskar du risken för ID-kapning

Även om det inte går att undvika ID-kapning helt finns det säkerhetsåtgärder du kan ta för att minska risken.

• Var vaksam om det kommer kreditupplysning som du inte känner igen. Vid en kreditprövning i ditt namn skickar kreditupplysningsföretaget ut en omfrågandekopia. Om någon försöker ta lån i ditt namn eller skaffa kreditkort kommer det att göras en kreditupplysning. Får du hem en kreditupplysning som du inte känner igen finns risken att någon försöker använda sig av din identitet.
• Identifiera dig aldrig via BankID om någon ringer till dig, om du inte är helt säker på att allting är som det ska. Telefonbedragare kan utge sig för att ringa från banken eller myndighet, fast i själva verket kan du ge dem tillgång till ditt bankkonto och dina pengar efter att du har godkänt med BankID. Är du osäker på att det verkligen är banken som ringer kan du välja att ringa tillbaka, då vet du att du kommer fram till rätt telefonnummer.
• Handla inte på webbplatser som verkar “skumma”. Ta reda på mer information om webbutiken genom att t.ex. googla efter butiksnamnet och omdömen. Om du ändå känner en viss osäkerheten, och verkligen vill handla från butiken ifråga, finns möjligheten att köpa med virtuella kort, då spelar det ingen roll om kortuppgifterna kommer i orätta händer eftersom kortuppgifterna bara gäller för ett köp.
• Spärra obehörig adressändring hos Skatteverket. Hos Skatteverket kan du spärra adressändring så att ingen annan kan ändra dina adressuppgifter utan det måste ske med din e-legitimation. Har du inte gjort detta kan du ändå hålla koll i din digitala brevlåda där du får myndighetspost (t.ex. Kivra), om din folkbokföringsadress ändras får du meddelande om det dit.